Länk till Motion

Länk till Motion

.........................................

 

örsämras och är inte långsiktigt säkrad.

För att förbättra bevarandestatusen för de svenska stövarraserna krävs nytt tän-kande. I Norge pågår exempelvis spermalagring inom de norska hundraserna som ett led i att säkra bevarandearbetet. Detta borde även ske för de svenska hundra-serna.

För att få bättre dokumentation över de genetiska resurser som de svenska hundra-serna bär på, bör fördjupade genetiska undersökningar göras. DNA-metoderna ut-vecklas snabbt och allt fler intressanta data publiceras, exempelvis rörande finn-stövare.

De svenska stövarraserna utgör ett omistligt kulturarv, som ska bevaras för fram-tiden. Detta måste ske i nära samarbete mellan Jordbruksverket, Svenska Kennel-klubben, Svenska Stövarklubben och Rasföreningarna för de svenska stövarraser-na om resultatet ska bli bra.

Vi föreslår därför stövarfullmäktige att besluta följande:

Att Svenska Stövarklubben tar initiativ till organiserad lagring av sperma av de svenska stövarraserna, så att rasernas genetiska bredd representeras i lagret.

Att vid spermatappningen enligt föregående att-sats även blodprov tas, för undersökning av de olika rasernas genetiska bredd och sär-prägel.

Att utökat blodprovtagningsprogram initieras för att få så stort un-derlag som krävs för genetisk karaktärisering av raserna.

Att Svenska Stövarklubben även i övrigt aktivt agerar utifrån ett be-varandeperspektiv när det gäller de svenska stövarraserna.

Gotlandsstövareföreningen, oktober 2011

 

-------------------------------------------

 

2009.10.05

Motion

Boksluten i SvStkl har de senaste åren uppvisat oacceptabelt stora driftunderskott och det finns ingen information som pekar på att resultatet 2009 kommer att bli bättre. Orsakerna är säkert flera men vikande medlemssiffror är en del i den negativa utvecklingen och det är en trend som sannolikt kommer att fortsätta och som måste beaktas i det fortsatta arbetet.

 

Fullmäktige 2008 beslutade att styrelsen skulle upprätta kvartalsbokslut som underlag för bättre ekonomistyrning och för att vid behov ha ett underlag för snabbare beslut om åtgärder. Om intentionen i detta beslut har följts förefaller tveksamt eftersom reaktionen på 2008 års bokslut kom först under våren 2009; ett bokslut Q3-08 borde redan i oktober 2008 i stora drag ha visat hur resultatet för 2008 skulle bli men inga åtgärder vidtogs förrän våren 2009; ingen verkningsfull åtgärd förrän i september 2009.    

Utvecklingen är oroande och de närmaste åren krävs ett stort focus på den ekonomiska utvecklingen i klubben och med säkerhet flera olika åtgärder för att åter få balans i ekonomin; rörelsen bör rimligen balansera utan att lita till kursutvecklingen på börsen.

Styrelsen har det löpande ansvaret för att leda denna utveckling men många av de förslag/beslut som kommer att behövas behöver förankras i lokalklubbarna eftersom dessa är direkt berörda i sin operativa verksamhet, andra beslut kräver Fullmäktiges godkännande. Fullmäktige sammanträder dock endast vartannat år och en väntan på dessa möten för beslut i dessa frågor innebär att takten i förändringarna blir för låg, åtgärderna kommer att ta för lång tid.  Vi förslår därför följande förändring och komplettering av beslutet att upprätta kvartalsbokslut:

-        varje halvårsbokslut (halvår och årsbokslut) distribueras till lokalklubbarna, tillsammans med bokslutskommentarer och med ev. beslut/förslag till åtgärder. Förutsätter att kommentarerna tar hänsyn till de periodiseringar av inkomster och utgifter som ligger i rutinerna samt att bokslut och budget följer samma kontoplan.

-        I de fall styrelsens förslag till åtgärder kräver Fullmäktigebeslut förordas att beslut fattas efter skriftlig omröstning enligt den rutin som stadgarna föreskriver i de fall ett dröjsmål innebär väsentlig negativ påverkan på klubbens ekonomi.

 

En ekonomisk åtgärdsplan/rekonstruktion kräver ett tydligt mål. Vi föreslår att Fullmäktige fastställer målet att rörelseresultatet skall vara i balans senast vid utgången 2012. I rörelseresultatet kan direkt avkastning som räntor och utdelning men inga reavinster ingå.

Antalet medlemmar har avgörande inverkan på resultatet och föreslås i förutsättningarna vara minst 6000 vid utgången av 2012. En försiktig värdering av intäkterna och en pessimistisk syn på utgifterna är en klok utgångspunkt i allt budgetarbete. Oväntade extrainkomster är ovanliga – fördyringar och oväntade utgifter är däremot vanliga.     

 

(Stig Wernersson)               (Anders Strandlund)           (Gunnar Pamuk)

Stig Wernersson                  Anders Strandlund             Gunnar Pamuk                   

GvlStkl                               VnStkl                                 J-HStkl

 

Nuvarande stadgar

§ 9 Räkenskaper och revision

Klubbens balans- och resultaträkning samt styrelsens förvaltning av klubbens angelägenheter skall årligen granskas av de av fullmäktigemötet utsedda revisorerna.

 

Ändras till

§ 9 Räkenskaper och revision

Klubbens balans- och resultaträkning samt styrelsens förvaltning av klubbens angelägenheter skall årligen granskas av de av fullmäktigemötet utsedda revisorerna.

Klubbens balans- och resultaträkning skall vid varje halvårsbokslut (halvår och årsbokslut) distribueras till lokalklubbarna

 

 

 

Men behövs det inte 2 på varandra fattade beslut om denna stadgeändring när det inte redovisades någon

¾ dels majoritet i beslutet….?? Den kommer därmed att åter läggas fram vid fullmäktige 2012

Uno

 

----------------------------

 

Motion om provs uppskjutande/inställande. m.m  § 6

 

§ 6 Provs uppskjutande/inställande, provdags början/slut

 

I nuvarande regelverk står det enligt följande:

Vid Ökl- och Räv-prov beslutar tjänstgörande domare om provets

uppskjutande/inställande före provstart och meddelar provledare

om inställt prov.

Ändras till:

Vid Ökl- och Räv-prov beslutar provledning/lokalstyrelse och/eller

domare om att skjuta upp eller ställa in prov.

Motivation.

Vid stark kyla (-15 grader som riktmärke) eller stort snödjup som hunden trampar igenom (35 cm på öppna platser som riktmärke) bör prov upp- skjutas eller inställas. Det är ju en mycket svävande bestämmelse.

Om lokalstyrelse i förväg kan besluta om att prov t.e.x norr om E4 får inga prov i Ökl startas p.g.a stort snödjup. Det innebär också att en domare

som kommer ut på en mark med för stort snödjup kan inställa prov. Detta med snödjup är ju mer ett problem i norra delen av Sverige. Vi har haft prov där domaren redovisat 40 cm snödjup och kollegiet godkänt därför domaren hänvisat till regelverket.

Sjulsmark 2011.09.05

Conny Lundström

 

Motionen enhälligt antagen av årsmötet f.v.b. till stövarfullmäktige 2012.

 
 

Motion om inrättande av SM för harhundar.

Den moderna jakten kräver idag att vi har specialiserade hundar på den viltart som vi vill jaga. Då räv- respektive harhundar måste besitta olika egenskaper för att vara bra är också aveln idag i allt väsentligt inriktad på har-eller rävhundar

Huvuddelen av stövarklubbens jaktprovsverksamhet är harprov. Att då som idag ha ett SM för rävhundar där endast rävdrev godkänns och ett SM där såväl har- som rävdrev godkänns är varken logiskt eller rättvist mot huvuddelen av medlemmarna som ägnar sig åt harjakt.

 Det borde också vara i stövarklubbens intresse att vid SM få visa upp avelsresultatet av huvuddelen av den verksamhet som vi bedriver.

Vid stövarfullmäktige 2010 avslogs en liknande motion, med motiveringen att jaktprovsreglerna tillåter drev på hare och räv. Samt att det skulle bli ”för många” SM. Enligt min mening så utgör jaktprovreglerna inget hinder för att arrangera ett SM där endast hardrev får tillgodoräknas för tävlingen. En hund som driver räv får givetvis tilldelas det pris som den är berättigad till men den får ej tillgodoräkna sig rävdrev i SM tävlingen.

När det gäller nuvarande Stövar-SM (eller egentligen jaktprovreglerna) menar jag att det direkt motverkar avelsverksamheten. Har- respektive rävhundar kräver så olika egenskaper att utifrån samma regler och i förlängningen tävlingar, driva aveln framåt är omöjligt och motverkar aveln av specialiserade har- resp. rävhundar. Den sittande regelkommittén bör om man har ambitionen att utveckla aveln givetvis separera provformerna för hare resp räv och utveckla rävreglerna.

Jag föreslår därför att Svenska stövarklubben snarast inrättar ett SM för harhundar. Vidare att skilda provformer införs för hare resp räv i de nya jaktprovreglerna med skilda regler anpassade till aveln på har- resp. rävhundar.

 

Luleå 2010-12-10.

Hans Djärv

 

Motionen enhälligt antagen av årsmötet f.v.b. till stövarfullmäktige 2012.

 

---------------------------

 

Till Styrelsen för Norrbottens läns stövarklubb.

 

Motion om gemensamma jaktprovsregler med stövarklubben
i Sverige , Norge och Finland, dvs Nordiska jaktprovsregler.

 

Ett enigt zonmöte i Södra zonen tog vid ett möte upp behovet av gemensamma jaktvprovsregler för stövarklubbarna och stövarjägarna i Norden. Bakgrunden till ställningstagandet för gemensamma jaktprovsregler är konstaterandet av behovet av ett ökat utbyte av såväl erfarenheter av stövaravel som nyttjande av avelsdjur .

En väsentlig orsak och bakgrund till bildandet av stövarklubbarna var behovet av provverksamhet och exteriörbedömningar för att  följa upp avelsarbetet och söka förbättra aveln. Vi menar att det behovet kvarstår och att det behöver förstärkas. Stövarjakten har en särställning i sin utövning som jakt med drivande hund, ingen annan ras har samma komplexitet i kraven på sin jaktutövning. Stövaren skall vara klövdjursren och specialiserad på jakt efter hare och räv eller på både och. Vidare är stövaren den enda ras som specialiseras på jakt efter räv. Klövdjursrenheten och den utpräglade specialiseringen ställer andra krav på gallringen och uttagningen av  avelsdjur. Det är mot den bakgrunden nuvarande och tidigare jaktprovsregler skiljer ut sig från andra drivande hundars. Detta arbete har varit framgångsrikt och vi har idag stövare som föds rådjursrena och även stövare som föds med ett utpräglat rovdjursintresse och inget annat. Detta menar vi är ett entydigt resultat av ett gediget avelsarbete som tillkommit genom tillämpning av väldigt genomtänkta och beprövade jaktprovsregler och exteriörbedömningsregler vilka vid valda tillfällen reviderats när behov och nya erfarenheter funnits att tillgå.

Vi har nu en tid där efterfrågan på stövare har minskat och utbudet av stövarvalpar är betydligt mindre än tidigare. Orsaken därtill är säkert flera men vargfrågan, generationsförändringar och urbaniseringen är några kända faktorer som påverkar oss negativt. De svenska stövarraserna har idag en alltför smal avelsbas och i några tillämpar vi inkorsning av andra stövarraser för att möjliggöra vidare avel. För att arbeta vidare med att bibehålla stövarjaktens särställning och vidareutveckla stövaren behöver vi samverka inom Norden.  Det är inom stövarjaktens olika företrädare i Norden som all den samlade erfarenhet och kunskap finns lagrad som kan ge oss möjlighet att säkra en fortsatt positiv utveckling för stövaren.

Med gemensamma jaktprovsregler i Nordenkan vi tillvarata det bästa av tre länders erfarenheter och vi får om och när behov föreligger en större känd avelsbas .Tillsammans kan stövarklubbarna i Sverige, Norge och Finland betydligt mer verka för att marknadsföra stövaren och genom sina gemensamma provverksamheter med samma regler och avelskriterier verka för att bibehålla och vidareutveckla stövarjaktens särställning för drivande hundar.

-------------------

 

Motion om ändring om fastställande av drevdjur § 11

§ 11

Priser/prispoäng  Öppen klass (Ökl)

Texten ändras till följande:

För att kunna tilldela hunden pris skall domaren göra sitt bästa för att se

drevdjuret. Lyckas inte detta kan domaren utifrån en samlad bedömning

fastställa drevdjurets art genom iakttagelser strax före upptag, under

drevförloppet och genom sin erfarenhet. Till sin hjälp kan domaren använda

domarelev,aspirant eller av provledningen utsedd vägvisare. När domaren

på ett betryggande sätt anser sig ha stöd för att fastställa drevdjurets art utfrån

dessa observationer, kan domaren efter moget övervägande göra detta. Om

inte ska drevdjuret anses okänt.

Iakttagelser för bestämmande av drevdjurets art skall alltid ske inom den tid

som gäller för full tid för respektive djurart. Iakttagelser efter full tid ska

således inte räknas hunden till godo.

För 1:a pris Ökl krävs ett eget upptag på den viltart prisdrevet avser.

 

Motivation.

I nuvarande text står det.

För att kunna tilldela hunden pris måste domaren eller dennes medhjälpare

se drevdjuret eller konstatera dess art genom betryggande spårning.

De  domare som dömer regelbundet har troligtvis någon gång gått för sig

själva för att konstatera drevdjuret när man känt sig säker till 99 %.

Det är ju något man ibland hör i efterhand. (Utan att domaren sett drevdjuret.)

Tillstyrks motionen kan domarna gå från skogen med gott samvete. Det har

även hänt vid stora tävlingar att åskådarna (många domare) sett drevdjuret

och hunden drivit 120 min men domaren ej sett drevdjuret, så det blev 0:pris.

 

Iakttagelser för bestämmande av drevdjurets art skall alltid ske inom den tid

som gäller för full tid för respektive djurart. Iakttagelser efter full tid ska

således inte räknas hunden till godo.( Detta är beslutat av styrelsen efter krav

från SKK/CS § 39/2010)

 

Sjulsmark 2011.09.05 

Conny Lundström

 

Motionen enhälligt antagen av årsmötet f.v.b. till stövarfullmäktige 2012.

 

 

 

2011.09.22

Motion för att anordna ett SM för Harhundar

Vi medlemmar av Smålands Stövarklubb har i en motion tillsänt Smålands Stövarklubbs styrelse att behandla på nästkommande styrelsemöte. Vid bifall tillsändas Svenska Stövarklubben, annars som enskild motion

Motionen lyder: Ett renodlat har prov som skall kallas SM för harhundar elitklass.

Ett renodlat Räv prov som kallas SM För Rävhundar Elitklass.

Upptag på fel viltslag tillgodoräknas EJ. DÅ gäller det att ha lydnad på sin hund o koppla

Motivering:

Då SM är en tävling så tycker vi att det räcker med ett RÄV SM o ett HAR SM.

Som reglerna är idag gynnar det rävhundarna.

Citat från stövaren utställningar 2010 sida 327 är det ca-10-20% utpräglade Rävhundar

Sida 328 ca 80% Harhundar.

Det tycker vi talar för ett RÄV SM ett HAR SM EJ KOMBI SM

Man undrar varför Rävhundarna ska ha två möjligheter att vinna SM

Det kan heller inte vara logiskt att ett Räv drev räknas till uttagning till landskamp. Där BARA HARDREV RÄKNAS.

Vi är inte emot Rävhundar på något sätt. Om nu någon tror det.

Tävling är tävling praktisk jakt något annat där passar (Har Rävhunden) perfekt

ALL FORM AV TÄVLING SKA ALLTID SKE PÅ SAMMA VILLKOR.

Att Harhundarna inte ska särbehandlas och därför bör det införas ett HAR SM

Huvuddelen av Svenska Stövarklubbens Jaktprov verksamhet är anpassade för Har prov

Det är viktigt att vi påtalar specialiseringen av våra hundar på den viltart som vi vill jaga.

Då Räv o Har -hundarna måste ha olika egenskaper, för att var bra, krävs det i dag att avelnär mer anpassad för våra Specialister.

Det ligger ett mycket stort ansvar hos våra avelsråd att man inte blandar ihop Harhunden med Rävhunden för vi behöver båda Specialisterna. Samtidigt så är det olika jakttider för de båda Djurarterna.

Om det finns någon Rättvisa borde det finnas ett HAR SM ETT RÄV SM.

Ekenässjön 20110816 Owe Bergström

Ni som stöder denna motion hör av er till nedanstående telefonnummer.

Owe Bergström 0703069211 Thomas Larsson 0706363100

Conny Pettersson 0703070021 Bruno Fagerström 0703229362

Tomie Carlsson 0706423941 Bengt Lindell 0706663833