Varför skall vi ha ett särskilt Har-SM??

I samband med Eksjöprovets genomförande höll vår ordförande Kenneth Qvick en liten information om vad som händer i vår klubb. Jag tycker att det var utmärkt att ta tillfället i akt att göra detta. Inte mindre än närmare 90 stövarvänner fick möjligheten att lyssna vid ett och samma tillfälle. En sak som belystes var den motion om att införa ett Har-SM som lämnats in till styrelsen. Denna fråga är ju ständigt återkommande på stövarfullmäktige och i andra sammanhang.

Jag vill med denna insändare lämna min syn på detta.

Jag förstår att det finns krafter som verkar för en förändring och det accepterar jag. Jag tycker att vi går in på en farlig väg om detta skulle bli en verklighet, risken blir uppenbar att ursprungstanken enligt min mening med en stövare med egenskaper att vara en allroundhund som jagar både hare och räv försvinner. Att skapa detta ur ett slags rättviseperspektiv bara för att det finns ett Räv-SM tycker jag inte gynnar rasens utveckling. När jag växte upp och var med min far och de andra ”gubbarna” i skogen så var ovissheten att inte veta om hunden tog upp räv eller hare lite av tjusningen. Möjligheten att anpassa jakten beroende på drevdjurets art var utmaningen. Det finns stor risk att vi vid en specialisering går miste om detta jaktliga kulturarv. Det skulle vara synd.

Jag är inte alls någon som trånar efter att utveckla eller avveckla tävlingsverksamheten men jag accepterar den i de former som den har idag. Varför skall stövare som driver både hare och räv straffas och inte få möjligheten att ställa upp vid vårt stövar- SM? Om ett Har-SM införs skall vi då ändra hela uttagningsprocessen med uttagning 1, uttagning 2 med KM och DM uttagningarna, ja det borde ju bli konsekvenserna. Återigen ett dråpslag för allroundhunden.

Om detta med ett Har-SM skulle bli verklighet, vad blir då nästa steg? Skall det införas särskilt harprov? Hur gör vi vid våra elitprov skall allroundhundarna straffas där också? Skall titeln harchampion inrättas? Ja, frågorna kan göras många.

Se mig nu inte som en bakåtsträvare för jag är inte emot förändringar. Det kanske finns andra vägar att gå? Varför inte vid såväl SM som vid våra andra elitprov tillåta rävdrev en dag av de två? Då skulle ingen ”specialist” gynnas utan såväl hundar med ett visst rävintresse och hundar som enbart jagar hare skulle ha ungefär samma möjlighet att gå fram till den eftersökta titeln segrare vid stövar-SM.

Om det inte har framgått i min insändare så tycker jag att innan ett ev beslut tas om att införa ett Har-SM måste man titta på vilka konsekvenser det blir för stövarens utveckling/splittring och för provverksamheten i övrigt.

Nej låt inte allround hunden diskvalificeras och utrotas utan låt oss behålla en stövare som både kan jaga hare och räv.

Tomas Lööf

Smålands stövarklubb

 

..........................

  

2012.02.07

3:a på utställning

Jag läste på Jämtlands stk:s hemsida att man återigen lämnat in en motion till stövarfullmäktige 2012 med ett krav på lägst 3:a på utställning innan man får starta på jaktprov.

Motiv 1: är att få en större kullvärdering på den exteriöra sidan.

Min åsikt är att vi har fullgoda hundar exteriört, det är det jaktliga vi måste fokusera på om vi ska komma framåt. En ful hund som jagar bra blir bara vackrare med åren, en vacker hund som inte jagar bra blir bara fulare.

Motiv 2: fler deltagare på utställningarna.

Min åsikt är att minskar registreringarna och medlemsantalet, då minskar även deltagarna på utställning och jaktprov. Vi måste tillsammans och på frivillig väg försöka öka deltagarantalet.

Motiv 3: bättre ekonomiskt utfall för lokalklubbarna.

Min åsikt är att vi inte ska tvinga folk till utställningar för att vi behöver pengar, höj då hellre avgiften. Att rädda småutställningar i ytterområden är heller inte långsiktigt försvarbart, dessa kommer att försvinna i alla fall.

Motiv 4: ger nya och äldre stövarjägare möjlighet till social samvaro inom klubbens regi.

Min åsikt är att detta är bra, men man kan ordna dessa träffar på utställningar eller vid andra tillfällen utan att föra in ett tvång att gå på utställning. Smålands stk har vid ett flertal tillfälle ordnat möteskvällar på olika orter med olika föreläsare. Detta är vägen att gå. Att även på utställningar ordna lite andra aktiviteter skulle kanske locka fler att besöka dessa.

Motiv 5: möjlighet att påverka utställarna att starta på jaktprov.

Min åsikt är att de flesta startar sin hund på jaktprov ändå, uppfödare och kompisar påverkar.
 

Hur gör man med unga hundar som är svåra att bedöma? Ska dessa stå över start en jaktprovssäsong för att året efter gå på utställning igen?

Det är jakthundar vi håller på med och det jaktliga är det primära, jag tror att 90 % av medlemmarna hellre vill ha en duglig jakthund före en utställningshund. Att införa ett tvång på utställning är att ignorera majoriteten av medlemmarna.

Vi är i en nedgående trend med både startande och antal registrerade valpar, att införa ett tvång kommer att göra den nedgående kurvan snabbt brantare.

Jag själv jagar med hundarna först, och blir dom bra så startar jag på jaktprov, utställningen är för mig ointressant. Att jaga med hundarna flera dagar i sträck, ger en mycket bättre bild av hundens exteriör än en bedömning i en utställningsring.

Ska jag para med mina hundar tittar jag på jaktprovresultaten, aldrig på utställning.

Jag hoppas att medlemmar över hela Sverige nu går på årsmötena, för att ge sina fullmäktigeledamöter mandat att stoppa detta för stövarna katastrofala förslag.

Bjarne Engström

---------------------------------------------------
 

  
Svaret på vargfrågan ställd till Svenska stövarklubben nedan har kommit i brevform så det är inskannat. Därför finns det två sidor som ni ska läsa.

 Sida 1>>>
Sida 2>>>

--------------------------------------------------

  
Smålands Stövarklubb 2001 – 09 – 15

Svenska Stövarklubben

Smålands Stövarklubb med anmodan till Svenska Stövarklubben att uppvakta Sveriges regering i frågan om fortsatt utveckling av den svenska vargstammen.

Frågan om utveckling av vargstam i Sverige berör många och kan vara av avgörande betydelse för den svenska naturvården och fortsatta verksamheter på landsbygden.

Smålands Stövarklubb anmodar därför Svenska Stövarklubben att snarast uppvakta Sveriges regering i frågan om fortsatt utveckling av den svenska rovdjursstammen i allmänhet och, just nu, vargstammen i synnerhet.

Vårt viktigaste motiv för denna vår anmodan är att snarast få våra medlemmar och övriga påverkade informerade om Svenska Stövarklubbens inställning i denna fråga och att alla blir på det klara med att det är på regeringsnivån som våra ansträngningar ska göras. Det är viktigt att medlemmarna i Svenska Stövarklubben, även i denna fråga, blir fortsatt kända för sina sakliga och professionella ståndpunkter. Om inte Svenska Stövarklubben agerar inom kort finns risk för alltför många enskilda initiativ i frågan. Dessa gagnar troligen inte lösningen av kärnproblemet. Risk finns för att alltför många och alltför känsloladdade och sakligt ogrundade synpunkter kommer fram till fel fora. Då får de ingen eller fel effekt på de instanser som verkligen ska handlägga ärendena.

Smålands Stövarklubb har fullt förtroende för Svenska Stövarklubbens förmåga att uppvakta regeringen i denna fråga.

Från vår sida vill vi bidraga med att framföra några grundläggande synpunkter som vi anser bör finnas med vid kontakt med vår regering.
 

Beslut om rovdjursstammens/vargstammens utveckling i Sverige/Norden ska tas i Sverige/Norden och i därefter välsignas i Bryssel. Inte tvärtom!

I Sverige/Norden är det synpunkterna från den befolkning som lever och verkar där rovdjuren/vargarna förväntas uppehålla sig som ska ha det avgörande inflytandet på besluten om stammarnas storlek, utveckling och förvaltning. Inte av beslutsfattare eller handläggare i stora tätorter som aldrig någonsin behöver löpa risk för att påverkas negativt i egna livsgärningar med anledning av sina beslut i dessa frågor.

Det är av yttersta vikt att få bredast möjliga uppslutning bakom beslut om rovdjursutvecklingen i Sverige/Norden. Särskilt viktig är landsbygdsbefolkning och jägarkår. Annars har rovdjuren ingen chans att vare sig utvecklas eller att överleva.

För Smålands Stövarklubb

Cenneth Quick

Ordförande
                               ..................................................

Svaret har kommit i brevform så det är inskannat. Därför finn det två sidor som ni ska läsa.

 

 

  
   

Stövarjaktens dag i Österås

Det var fjorton personer som samlats för stövarjakt denna mulna dag med tilltagande blåst och även regn frampå dagen. Vi släppte fyra hundar och hade upptag på två harar under dagen. De flesta deltagare var redan inbitna jägare men hade inte så stor erfarenhet av stövarjakt. Mikael Käll hade fått med sig hela familjen ut i skogen, d v s hustrun Pernilla och barnen Hampus, Hanna och Emil. Pelle Magnusson hade två av sina barnbarn med sig – Adam och Linus Hansson. Pelle hade charmat personalen på Ydre kött så de sponsrade oss med god korv dagen till ära. Tyvärr blev ingen hare skjuten men jag tror alla trots detta hade en trevlig dag i skogen. En spännande upplevelse för ett gäng som satt vid brasan och grillade var att det uppenbarade sig ett vildsvin på vägen som inte gjorde sig någon brådska därifrån! Ett stort tack till alla som var där och gjorde dagen så trevlig som den blev!

Karin Åström


Hans Svennberg, Tommy Alf, Ebbe Hugosson, Johan Johansson, Mattias Hugosson

Johan Johansson, Håkan Werner, Hans Svennberg, Tommy Alf, Emil Käll, Sven-Gunnar Andersson, Anders Einar

Emil Käll, Mikael Käll, Pelle Magnusson, Anders Einar, Pernilla Käll, Hampus Käll, Hanna Käll, Linus Hansson

Hans Svennberg, Adam Hansson, Pelle Magnusson, Linus Hansson
--------------------------------------------------------------------
Bilder inskickade av Bruno Fagerström
 

Dagens hundförare på vår ruta Jan-Erik Berglund Tranås



Mats Larsson och Egon Gustavsson

-----------------------------------------------------------------

  

Sture Thorstensson med sin RR Lundholmens Jacko och ett nytaget RR.
Fyllda 86år är Sture på banan igen med en lovande hund efter hans egen Kämpagårdens Sappo. Domare var Leif Rydell.

---------------------------------------------------------------

  

            Harjakten i Vrigstad 2011.11.26
Lennart Fyhrlund

Jakten som Lennart Fyhrlund årligen arrangerar till förmån för sjukhus gick till njuravdelningen för barn. Det är alltid lika roligt att bli bjuden och släppa loss tiken. Vi var 127 betalande och 19 hundar som anslutit denna dag. På radion hördes det att hundarnas upptag duggade tätt. Kippsi gick på ett skogshareslag, som på beställning reser hon med synkontakt och drevet går rakt mot oss men viker av 10m innan lyseledningen som vi står i. Haren passerar förbi lägerelden och där Albin 5år ”skjuter” haren.

 
Tre generationer Johansson, Birger, Marcus och Albin.

Vi grillade korv och hamburgare som Lennart kört ut till oss. När vi sakta åker in mot förläggningen så har vi två harar med oss i bagagen, en skjuten för min tik Kippsi och en för Stefan Lundgrens Luffe.

 
Stefan Lundgren med sin Frostnattens Narr som kallas Luffe.

Vid klockan 15.00 var det dragning på de lotter som ingick i startavgiften och jag hade turen att vinna en pajform som var otroligt vacker, prisbordet var så väl tilltaget att alla vann på sin lott. 19.000:- drog jakten in och som oavkortat skickas in till sjukhuset av Lennart. Jag vill passa på att tacka för hans helhjärtade insats, vi är många som är glada för att vi fick möjlighet att medverka.

Stefan Karlsson



Marcus och Albin Johansson. Börje Bolmevik och Bill Byström

-----------------------------------------------------------------

  
Harjakt för ungdomar

Lördagen 17 september kunde äntligen harjakten för ungdomar i Högsby Jaktvårdskrets regi genomföras. Efter att de två senaste vintrarna har snöat och frusit inne hade kretsens styrelse beslutat att flytta jakten från januari/februari till september, vilket visade sig vara ett riktigt beslut.

I ett underbart höstväder hade ett trettiotal deltagare, ungdomar, kvinnor och män, mött upp vid samlingen redan 07.00 vid Ryckhults Jaktskyttebana mellan Högsby och Berga

Fyra duktiga stövare med respektive hundförare Lars Johansson, Peter Johansson, Ove Erlandsson och Dan Erlandsson var de som svarade för underhållningen under dagen.

Efter att ha delats in i olika jaktgrupper skingrades jägare och hundar till respektive tilldelat markområde på marker tillhörande Hanåsa och Klebo.
Det dröjde inte länge förrän första haren var på benen och inom kort drev samtliga hundar för fullt. Passkyttarna väntade var och en på sitt område på att få se hararna, men som oftast vid harjakt var det hararna som lurade både hundar och passkyttar, och på så sätt klarade sig helskinnade.

Fram på förmiddagen när höstsolen visade sig allt högre på himlen steg temperaturen och torkade upp marken, vilket ytterligare förbättrade hararnas odds för att klara sig. Att grillen var uppvärmd och hade gott om grillkorv med bröd på gallret, gjorde nog också sitt till.
Runt lägerelden kommenterades hundarnas arbete och passkyttarnas iakttagelser under grillkorvens avnjutande, till fram på eftermiddagen.

Ordförande Anders Ek konstaterade mycket nöjt:
”En väldigt lyckad dag med fina jakter och gemenskap, där ungdomarna fick pröva på stövarjakt på hare med duktiga hundar. Från kretsens sida vill vi rikta ett stort tack till markägare, jakträttsinnehavare och hundägare som gjorde dagens så lyckad, och även till ICA Matmästarn i Högsby som svarade för sponsringen till grillen. Vi hoppas kunna göra om satsningen även nästa år”!

Ove/Högsby

 

 		  
Smålands Stövarklubb 2001 – 09 – 15

Svenska Stövarklubben

Smålands Stövarklubb med anmodan till Svenska Stövarklubben att uppvakta Sveriges regering i frågan om fortsatt utveckling av den svenska vargstammen.

Frågan om utveckling av vargstam i Sverige berör många och kan vara av avgörande betydelse för den svenska naturvården och fortsatta verksamheter på landsbygden.

Smålands Stövarklubb anmodar därför Svenska Stövarklubben att snarast uppvakta Sveriges regering i frågan om fortsatt utveckling av den svenska rovdjursstammen i allmänhet och, just nu, vargstammen i synnerhet.

Vårt viktigaste motiv för denna vår anmodan är att snarast få våra medlemmar och övriga påverkade informerade om Svenska Stövarklubbens inställning i denna fråga och att alla blir på det klara med att det är på regeringsnivån som våra ansträngningar ska göras. Det är viktigt att medlemmarna i Svenska Stövarklubben, även i denna fråga, blir fortsatt kända för sina sakliga och professionella ståndpunkter. Om inte Svenska Stövarklubben agerar inom kort finns risk för alltför många enskilda initiativ i frågan. Dessa gagnar troligen inte lösningen av kärnproblemet. Risk finns för att alltför många och alltför känsloladdade och sakligt ogrundade synpunkter kommer fram till fel fora. Då får de ingen eller fel effekt på de instanser som verkligen ska handlägga ärendena.

Smålands Stövarklubb har fullt förtroende för Svenska Stövarklubbens förmåga att uppvakta regeringen i denna fråga.

Från vår sida vill vi bidraga med att framföra några grundläggande synpunkter som vi anser bör finnas med vid kontakt med vår regering.

Beslut om rovdjursstammens/vargstammens utveckling i Sverige/Norden ska tas i Sverige/Norden och i därefter välsignas i Bryssel. Inte tvärtom!

I Sverige/Norden är det synpunkterna från den befolkning som lever och verkar där rovdjuren/vargarna förväntas uppehålla sig som ska ha det avgörande inflytandet på besluten om stammarnas storlek, utveckling och förvaltning. Inte av beslutsfattare eller handläggare i stora tätorter som aldrig någonsin behöver löpa risk för att påverkas negativt i egna livsgärningar med anledning av sina beslut i dessa frågor.

Det är av yttersta vikt att få bredast möjliga uppslutning bakom beslut om rovdjursutvecklingen i Sverige/Norden. Särskilt viktig är landsbygdsbefolkning och jägarkår. Annars har rovdjuren ingen chans att vare sig utvecklas eller att överleva.

För Smålands Stövarklubb

Cenneth Quick

Ordförande

-------------------------------------------------------------------

  		  
Hej

Skickar bilder samt redogörelse från domardagen i Hallelid/Kulla.

Vägvisare Leif Karlsson, Anders Andersson
Deltagare Lennart Eckerberg, Karl Gustav Axelsson, Sören Engström, Bruno Fagerström, Torgny Johansson, Göran Axelsson, Leif Rydell.
Hundförare Mikael Käll, Leif Rydell.

Båda hundarna reste hare efter släpp cirka 0745. I det mycket varma vädret var det både krävande och svårt för dem att jaga, men cirka 30 minuters drevtider på båda hundarnas jakter kunde noteras.

Vid den efterföljande genomgången av domarnas noteringar, kunde fastställas att en nästan total enighet om poängsättningen uppstått, varför klubben kan se fram emot goda domarinsatser från medverkande.

Dagens samling avslutades därefter med att Göran Axelsson bjöd på Bullens Pilsnerkorv med bröd och Champis.

De församlade tackade Göran för ett trevligt arrangemang på trevliga och harrika marker, och skiljdes åt i 26 plusgrader med strålande solsken.
 


Leif Karlsson, Anders Andersson, Lennart Eckerberg, Karl Gustav Axelsson, Sören Engström, Bruno Fagerström, Torgny Johansson, Göran Axelsson, Leif Rydell.
Hundförare Mikael Käll, Leif Rydell.

------------------------------------------------------------------------

  
Domardag i skogen söndag den 28/8

Vi var tio domare som samlades kl. 06.00 i Kylleskruv en bit utanför Lenhovda. Det var växlande molnighet med lätt regn emellanåt. Temperaturen låg någonstans runt 13 grader på morgonen. Jan Lindström ställde upp med sin hamiltonhane Björnekes Kasper. Första släpp var kl. 06.20 och under det att gruppen förflyttade sig längs en skogsbilväg gick Kasper ut på sök efter haren. När elden sprakade under en burk Bullens korv vid 12-tiden hade Kasper lyckats resa två harar på två olika områden. Bägge hararna visade upp sig för oss åskådare. Sivert Adolfsson höll i samlingen runt elden där vi domare diskuterade de olika bedömda egenskaperna. Vi hann även med att under dagen dryfta förslaget till de nya drevprovsregler som är ute på remiss hos lokalklubbarna. Det var en mycket givande och trevlig dag tycker undertecknad. Vill tacka Jan Lindström och hans trevliga hund Kasper som ställde upp för oss denna dag.

Vid pennan och kameran

Karin Åström

---------------------------------------------------------------------------

  

2011-08-23

Motion för att anordna ett SM för Harhundar

Vi medlemmar av Smålands Stövarklubb har i en motion tillsänt Smålands Stövarklubbs styrelse att behandla på nästkommande styrelsemöte. Vid bifall tillsändas Svenska Stövarklubben, annars som enskild motion

Motionen lyder: Ett renodlat har prov som skall kallas SM för harhundar elitklass.

Ett renodlat Räv prov som kallas SM För Rävhundar Elitklass.

Upptag på fel viltslag tillgodoräknas EJ. DÅ gäller det att ha lydnad på sin hund o koppla

Motivering:

Då SM är en tävling så tycker vi att det räcker med ett RÄV SM o ett HAR SM.

Som reglerna är idag gynnar det rävhundarna.

Citat från stövaren utställningar 2010 sida 327 är det ca-10-20% utpräglade Rävhundar

Sida 328 ca 80% Harhundar.

Det tycker vi talar för ett RÄV SM ett HAR SM EJ KOMBI SM

Man undrar varför Rävhundarna ska ha två möjligheter att vinna SM

Det kan heller inte vara logiskt att ett Räv drev räknas till uttagning till landskamp. Där BARA HARDREV RÄKNAS.

Vi är inte emot Rävhundar på något sätt. Om nu någon tror det.

Tävling är tävling praktisk jakt något annat där passar (Har Rävhunden) perfekt

ALL FORM AV TÄVLING SKA ALLTID SKE PÅ SAMMA VILLKOR.

Att Harhundarna inte ska särbehandlas och därför bör det införas ett HAR SM

Huvuddelen av Svenska Stövarklubbens Jaktprov verksamhet är anpassade för Har prov

Det är viktigt att vi påtalar specialiseringen av våra hundar på den viltart som vi vill jaga.

Då Räv o Har -hundarna måste ha olika egenskaper, för att var bra, krävs det i dag att avelnär mer anpassad för våra Specialister.

Det ligger ett mycket stort ansvar hos våra avelsråd att man inte blandar ihop Harhunden med Rävhunden för vi behöver båda Specialisterna. Samtidigt så är det olika jakttider för de båda Djurarterna.

Om det finns någon Rättvisa borde det finnas ett HAR SM ETT RÄV SM.

Ekenässjön 20110816 Owe Bergström

Ni som stöder denna motion hör av er till nedanstående telefonnummer.

Owe Bergström 0703069211 Thomas Larsson 0706363100

Conny Pettersson 0703070021 Bruno Fagerström 0703229362

Tomie Carlsson 0706423941 Bengt Lindell 0706663833
 

----------------------------------------------------------------

  
   
   
   

2001-08-09

Remissvar till Stövarklubbens förslag till nya drevprovsregler

Efter att ha läst igenom det nya regelförslaget så kan man snabbt konstatera att de som arbetat fram förslaget inte har någon som helst erfarenhet av rävjakt med stövare.

Under punkt 4.3.3 kan man läsa följande: "Provets främsta uppgift är att få fram och till avelsarbetets och jaktvårdens tjänst premiera hundar med mycket stort intresse för rävjakt.." Detta i sig har jag inget emot.

Under samma punkt kan man också läsa:

"Kommer hunden på färskt morgonslag och snabbt reser räv, skall ovillkorligen krävas att den efter avslutatarbete med den räven tar upp en ny längre fram på dagen. Lyckas ej detta tilldelas hunden max 2:a pris.Domaren skall i möjligaste mån bilda sig en uppfattning om hunden har mycket god upptagningsförmåga samtarbetar med energi, rutin och erfarenhet. Visar sig hunden kunna övervinna särskilda svårigheter i form av att räven följer bilväg lång sträcka, går i bebyggelse eller ut på is, skall detta räknas som särskild förtjänst." Detta är också bra formulerat men faller totalt när man sedan ser på hur de vill att man bedömer Sök/Upptagsarbete under punkt 6.1. För att hunden ska kunna tilldelas 6poäng så ska den alltså resa två rävar inom loppet av 90 minuter. Detta ger 45 minuter/slagarbete. Enligt min syn på en bra rävhund så ska man kunna kräva att den tar an riktigt kalla slag och då är 45 minuter slagarbete inte någon större bedrift och jag värdesätter ett slagarbete som tar 2 timmar och hunden har färdats 1,5 mil betydligt högre än 2 upptag på 30 minuters slagarbete vardera. Ska vi arbeta för att få hundar som är utpräglade rävhundar och som tar an riktigt kalla slag måste detta synas i bedömningen. I de södra delarna av vårat avlånga land kanske behovet av dessa långa och ihärdiga slagarbeten är mindre då rävtillgången är betydligt större än i norr. Det kan i norr många gånger vara helt omöjligt att hitta 2 rävar som ger såpass korta slagarbeten som 45 minuter innebär.

Under Moment 7 Samarbete/Lydnad står att läsa att hunden ej kan tilldelas 6 poäng om hunden stannar kvar vid grytet om räven gått under. Detta är för mig vansinne. Många rävjägare (troligen de flesta) är väldigt förtjusta i de hundar som just stannar kvar vid grytet och markerar att räven gått under. Syftet med att jaga är att fälla viltet och att då ha en hund stannar och markerar var viltet befinner sig är i det närmaste ovärderligt.

Slutligen kan jag enkelt konstatera att de som lämnat nya regelförslaget inte alls har förstått skillnaden på att jaga räv och hare. Skillnaden är betydligt större än att rävhunden önskas väcka på slagarbetet medan harhunden bör vara tyst.

Mitt förslag till nya provregler för rävhundar är enkelt och innebär att vi har samma jaktprovsregler som Finland för rävhundar. Detta innebär att vi har gedigna regler som sedan många år tillbaka är helt anpassade för rävhundar och som har visat sig fungera mycket bra. De finska reglerna innebär att slagarbetet för en rävhund har en mycket högre betydelse än just själva drevdelen och det är just arbetet på nattslag som sållar agnarna från vetet.De finska provreglerna för räv finns att läsa på Stövarklubbens hemsida under fliken "Jaktprov". Jag har dock fått information om att små justeringar av dessa regler kommer att göras inom en snar framtid och detta är kanske något som ska tas med i beaktning så att vi håller oss ajour. Vi har dock endel organisatoriska skillnader länderna emellan och jag tycker absolut att vi kan behålla våra nuvarande svenska bestämmelser.

Alfred Olofsson, Ersmark 2011-07-31

 

---------------------------------------------------------------------

  
2011-08-04

KVINNOKAMPEN 8-9/10 2011

För andra året arrangeras Kvinnokampen på Ansia Camping i Lycksele. Det är ett två dagars Elit prov för kvinnliga hundförare som arrangeras av Västerbottens läns stövarklubb.
Vi träffas på fredag kväll den 7/10 klockan 17.00 för öppnande av provet, visning och fotografering av hundarna och fika. Övriga program och tider fås på platsen.
För att få deltaga skall hunden ha minst 2 x 1 öppen klass ettor, ägaren eller delägare av hunden skall vara kvinna, på provet måste det vara en kvinna som är hundförare.

Provet kostar 825 kronor.

Betalas in på pg- konto 64788-3

Anmälan skickas till Sven-Åke Lundholm,Solvägen 12, 92194 Lycksele.

Sista anmälningsdag är 26 september

Övernattning finns på Ansia Camping, tel: 095010083

Övriga frågor till

Sven-Åke Lundholm 0950-541128

Ingeborg Stensdotter 070-2705586

ingeborg.stensdotter@telia.com

Lena Sundberg 070-6746577

sundberglena@hotmail.com

---------------------------------------------------------------------

  

2011-06-13

Till minne av Karl-Erik Rune

Jordfästningen har ägt rum för våran medlem och hundman, Karl-Erik Rune som avled den 29.05.11efter en längre tids sjukdom.
Karl-Erik var känd såväl inom som utanför Småland Stövareklubb för sitt stora intresse för jakt och hundar.Han syntes ofta vid utställningsringen och på jaktprov med sina Finnstövare. Kostaprovet låg Karl-Erik varmt om hjärtat då han instiftade ett vandringspris till den hund som kom på andra plats vid Kostaprovet (Tromtö kanonen)
Han var en envis man, då jag vid flera tillfällen på olika förläggningar vid jaktprov om kvällarna uppstod många och heta diskussioner om olika jakt och hundfrågor, men till slut löste det sig.Vi kommer att sakna en stor debattör och medlem inom klubben. Vi delar även sorgen med hustrun,Ulla Rune.

Styrelsen Smålands Stövarklubb
Göran Månsson

---------------------------------------------------------------------

  
2011-05-18

Fyra glada Hamilton Ägare Från SmStk begav sig till Hallands Stk för att deltaga på utställningen i Ullared 14/5 -11. När dagen var till ända var dom fyra ännu gladare eftersom alla hundarna fick CK.
På bilden ser ni Björnekes Vera, äg. Owe Bergström Ekenässjön, uppf. Bengt Lindell Växjö.
Jösselandets Tellus äg. Bengt Lindell Växjö.

Tyvärr har vi inga kort på Emils Tess äg. Wåge Fred och ungtiken X-ET äg. Todd Martinsson.


Björnekes Vera äg Owe Bergström och Bengt Lindell med Jösselandets Tellus
Text: Owe B Foto: Anita Karlen
 -------------------------------------------------------------------------

  

Det var sjutton personer som slöt upp för att lyssna på Ted Karlsson – utställningsdomare.
Han gick igenom de nya utställningsreglerna på förmiddagen. Efter en fikastund fortsatte
dagen med praktisk träning. Ted pratade om vikten av att en hund visas upp på ett korrekt.
En hund som har möjlighet att få bedömning Excellent kanske får ett Very Good om inte domaren fått möjlighet att se hundens rörelsemönster ordentligt p g a brister i hur hunden
visas upp. Ted pratade också om att det är bra om hunden får vana vid att andra än hundens husse eller matte ”plockar” med den d v s tittar på tänderna, känner igenom hunden o s v. Mätmomentet kan vara kritiskt för vissa hundar och det går utmärkt att träna sådant hemma med exempelvis en tumstock, också detta är bra om någon person som inte är alltför bekant med hunden får göra.

Vi hade även vädrets makter med oss denna dag. Solen sken och värmde trots blåsten.
Det var tre spetsar med och resten stövare. Dagen samordnades med älghundsklubben.
Några hade rest lite längre för att vara med, från Öland, Kalmar och Linköping som längst.
Ett tack till Ted Karlsson och till alla er som var med.

Karin Åström

 
 Birgitta Altsäter med sin Jämte
 
Ove Bergström med sin Björnekes Vera. Bengt Lindell står bakom

Karin Åström med Jaga
 
 Sture Torstensson med Lundholmens Jakko
 
 Ted Karlsson, utställningsdomare.

Jan-Erik Berglund njuter i vårsolen.

Ted hjälper David Gustavsson med sin Bossmålas Karo.

  

 

 

En artikel skriven av Dick Broman

 

Våga vägra varg men vägra också att jaga varg utan ersättning!

 

Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Rovdjursgruppen arbetar för en ny agenda i naturen. De vill inte att djur jagas av människor med vapen, de vill inte att jakt bedrivs eller att det finns jägare i skogen. De vill ha rovdjur i stället.

De vill ersätta jägarna i Sverige med varg, björn, järv och lodjur så att det skapas en balans mellan rovdjuren och bytesdjuren i naturen.

Och nu skall Svenska Jägareförbundet hjälpa naturmupparna med den dolda agendan, att få bort jägarna ur skogen!

 

Tillfällig låsning på 210 vargar

Detta är nu också miljöministern och alliansens nya rovdjurspolitik. Men vargstammen lider av genetisk isolering med åtföljande genetiska utarmning. Vargarna är mer inavlade än helsyskon och för att bli av med inavelsproblemet kan inte ministern tillåta vargstammen att växa mer utan genetiskt tillskott.

För att få lokal acceptans för utsättning av inflyttade vargar föreslår därför riksdagen en kompromiss där motprestationen består i att vargstammen temporärt ska begränsas till 210 djur. Av detta beslut följer logiskt att stammen måste regleras TILLFÄLLIGT genom jakt.

Vargforskare vars forskning också finansieras av regeringen stödjer denna kompromiss och försvarar därför TILLFÄLLIG vargjakt.

Därför beslutade riksdagen om vargjakt på några inavlade vargar för att få acceptans för att istället plantera ut 20 nya vargar.

Sen kan en stor och livskraftig vargstam i Sveriges skogar byggas upp så att det blir balans mellan rovdjur och bytesdjuren.

-         På lång sikt ska den Svenska vargstammen vara klart större än 200 djur, sa Andreas Carlgren vid en presskonferens i Rosenbad den 28 januari. Miljöministern upprepade också att frysningen av vargstammen till 210 vargar är TILLFÄLLIG.

-         Det är en TILLFÄLLIG begränsning till 2012 av vargtillväxten och det är högst 20 nya vargar, obesläktade med den Skandinaviska vargstammen, som behöver komma in i den Svenska populationen till 2014, sa Andreas Carlgren vid en pressträff på Miljödepartementet den 1 december. Miljöministern upprepade också då att vi har en TILLFÄLLIG begränsning av antalet vargar i Sverige.

 

Vägra att jaga varg!

I den situation som råder då Statens rovdjurspolitik är att hjälpa miljörörelsen med att ersätta jakten och jägare med rovdjur.

Då måste alla jägare tillsammans på alla möjliga sätt hjälpas åt med att skapa en opinion för att rädda jakten.

Vi måste ta ställning, visa civilkurage och säga nej till frilevande varg i Sverige och stå upp och argumentera för detta för att vinna opinion för en ny rovdjurspolitik.

Vad varje jägare bör fråga sig då är vad ska vi göra, hur ska vi kunna vinna opinion för vår sak?

 

Om vi löser alla problem åt staten med problemvargar, ställer upp och jagar åt staten när det behövs för att lösa Statens problem med vargarna. Och hjälper staten med tillfällig licensjakt för att tillföra nya gener och göra den Svenska vargstammen livskraftig och värdefull.

Kan vi då vinna opinionen?

Nej! Jägare som ställer upp på detta är lurad in i stugan för att bli uppäten. 

Vargen är statens vilt låt staten ta ansvaret för förvaltningen.

Låt staten registrera sina egna tjänstemän på Länsstyrelserna som vargjägare och se till att staten själv får lösa skyddsjakterna och skjuta bort problemvargar.

Då får staten ta konsekvenserna fullt ut för att de allierat sig med miljörörelsen.

Det kommer att bli intressant när staten måste börja med att argumentera för att jaga varg.

Men det smartaste sättet att säga nej på och tala om för Staten att nu får Ni ta fulla ansvaret för rovdjurspolitiken, är för jägarna att begära ersättning vid jakt på varg, det får samma konsekvenser som en bojkott men jägarna är och framstår fortfarande som ansvarstagande.

 

Synliggöra konsekvenserna.

Jägare med lön arbetar åt Staten och Staten kommer då också att få ta alla de negativa konsekvenserna som en vargjakt innebär. Kravet kommer att skapa uppmärksamhet och opinion till vår fördel. Det bli också svårt att beskylla jägarkåren för vargproblemen som blir följden av en eventuell utebliven jakt. För tyvärr är det nog så att det måste bli sämre innan det kan bli bättre, fler måste drabbas av vargeländet.

Låt då miljörörelsen kriga med staten under tiden.

 

Varg som tar barn i Sverige!

Människor i Sverige börjar insjukna i blåsmasksjukan!

Rabies sprider sig bland människor eller djur i Sverige!

 

När någon av dessa katastrofer inträffar, vilket bara är en tidsfråga, då kommer vi jägare att behöva ta ansvar och städa upp efter en totalt havererad rovdjurspolitik.

Jägarna bör därför se till att ha en politik och förhållningsätt som håller även i framtiden.

Krav om ersättning vid alla former av vargjakt är därför den bästa vägen.

 

Jag anser nu att jag som jägare måste lämna gnällfasen och gå över i en åtgärdsfas.

Jag bojkottar därför alla former av vargjakt och kräver därför en avtalsenlig lön med traktamente och reseersättning och fri jaktutrustning vid vargjakt eller det betydligt enklare alternativet, ett konsultarvode om 1.000 kr per timme, där allt ingår.

Ser ingen anledning att jägare skall ha mindre betalt än andra som arbetar åt Naturvårdsverket med att verkställa miljörörelsens projekt varg.

Jag anser det rätt att jägare bör ligga på samma ersättningsnivå som andra som arbetar åt Staten och dess myndigheter med att bygga upp en livskraftig vargstam i Sverige.

 

Misstag ger fängelsestraff.

Jag ställer också krav på en statlig jaktledare som blir av med bössorna och som får sitta av fängelsestraffet om det begås något misstag under vargjakten.

Att bojkotta vargjakt är ett beslut som var och en kan ta själv, det är bara för den enskilde jägaren att inte ställa upp på vargjakt överhuvudtaget.

 

Men ett krav på ersättning kräver också att jägarkåren organiserar sig en organisation som är fri och obunden från Staten och kan driva kravet mot Staten, om ett konsultarvode på 1000 kr per timme.

Vi måste därför ORGANISERA OSS i en organisation som är fristående ifrån Staten.

Våga vägra varg men vägra också att jaga varg åt staten, utan ersättning!

Låt Staten ta skiten av vargpolitiken!

 

Inga jakthundar i vargrevir

Rovdjurspolitiken är att jägarna ska ersätts med rovdjur så att det blir en balans mellan bytesdjur och rovdjur.

Det börjar nu också att klarna var och i vilka län Miljöminister Andreas Carlgren tänker offra jakten, till förmån för vargen, det verkar vara följande län som skall täckas in med vargrevir:

Delar av Västernorrland, delar av Jämtland, Gävleborg, Värmland, Dalarna, Uppsala, Västmanland, Örebro, Stockholm, Östergötland och Södermanland.

 

Tiotusentals älgjägare kommer då att tvingas hänga upp bössan på väggen. Med varg i markerna blir det också omöjligt att bedriva jakt med någon form av lös hund.

Vargar är revirhävdande kannibaler och försvarar sitt revir stenhårt och angriper hundar och andra vargar stenhårt i sitt revir med blodvite som följd. Vargar accepterar inga andra artfränder i sitt revir. Det är just därför som vargar skoningslöst dödar jakthundar.

Med vargrevir i jaktmarkerna finns det ingen plats för jakthundar.

 

De allra flesta jägare kommer därmed att förlora sin fritidssysselsättning då vargar och andra rovdjur drabbar småviltsjakten stenhårt på olika sätt. Jakthundraserna dör naturligtvis också ut. Den strävhåriga jakttaxen har redan minskat ifrån nästan 3.000 till 800 nyregistrerade per år.

 

Vargen sprider dödlig parasit.

Överallt i världen där älg och varg finns där finns det också vargens dvärgbandmask, eller hunddjurets dvärgbandmask Echinococcus granulosus. Huvudvärd för dvärgbandmasken är hunddjur, i våra trakter är vargen huvudvärden.

Mellanvärden är klövdjur eller människa, i våra trakter är älgen den vanligaste mellanvärden.

Hos mellanvärden älg, rådjur, får, nöt, get, ren, häst och människa, orsakar vargens dvärgbandmask blåsmasksjukan.

Blåsmasksjukan är en dödlig sjukdom hos mellanvärden.

När äggen svalts eller andats in frigörs larven ur ägget och transporteras med blodet runt i kroppen och sätter sig på de inre organen, främst lunga och lever. Därefter utvecklas larven till ett stadium i en vätskefylld blåsa som skadar organen, så kallad blåsmasksjukan.

 

Smittan sker genom vargens avföring. Små osynliga maskägg finns i avföringen som frigörs och förorenar bär, svamp och djurens beten. Äggen som hamnar på växter och blad äts upp av älgen och blir till cystor främst i lever och lungor som långsamt utvecklas och förstör älgens organ.

När älgen försvagas eller dör äts älgen med cystorna upp av vargar och livscykeln är sluten.

 

Ingen vill äta bär och svamp i vargrevir.

I ett område som smittats av vargens dvärgbandmask slutar man att plocka bär och svamp.

Plockningen omöjliggörs därför att de osynliga maskäggen som kan smitta människor med blåsmasksjuka också finns på bären och på svampen.

Maskäggen som ligger på blad och buskar kan även vid plockning sväva omkring i luften och kan då lätt andas in eller fastna på våra kläder. Äggen fastnar också lätt i tamdjurens päls.

 

I vissa fall går det att bota blåsmasksjukan hos människa med kirurgiska ingrepp där man plockar bort cystor på de inre organen. Men hamnar parasiten i hjärnan är den dödlig.

 

Älg och varg är de optimala värddjuren för att livscykeln ska bildas för vargens dvärgbandmask. Och när de perfekta förhållandena för en parasit finns då utvecklas de, även i Sverige, det är faktiskt så parasiter fungerar.

 

Förutom att bär- och svampplockning kommer att gå förlorad så innebär vargens dvärgbandmask andra stora inskränkningar i människors liv.

Tänk själv! Skulle Du låta Din hund springa lös i naturen? Skulle Du vilja släppa hunden inomhus efter en vistelse i skogen? Låter Du Dina barn leka i det fria?

 

Att Sverige hålls fritt från vargens dvärgbandmask har mycket stor betydelse för människor som jagar, har hund och vill leva och vistas med och i naturen.

 

Är vi redan smittade?

Med stora tätheter av älg och långvandrande vargar och med vargrevir som gränsar emot varandra är det bara en tidsfråga innan Sverige drabbas av vargens dvärgbandmask.

Kanske är vi redan smittade. Svenska Staten och dess myndigheter väljer att ignorera faran med vargen och talar uteslutande om räven och mårdhunden när dvärgbandmaskfrågan kommer upp på bordet.

Myndigheterna försvarar Statens rovdjurspolitik och uppbyggnaden av en livskraftig vargstam i Sverige och väljer därför att blunda för problemet.

I Finland har älgar undersökts och det visade sig då att var tredje älg hade blåsmasksjukan i lungorna.

 

När Sverige väl är nedsmittat av vargens dvärgbandmask kan parasiten endast utrotas genom att spridningsvektorn vargen tas bort helt.

 

Forskare på djupt vatten.

Angående utplantering av en vecka gamla vargvalpar i lya har jag följande synpunkter att tillföra.

Jag har 30 års erfarenhet av hunduppfödning och det går inte att ta en valp, vid en veckas ålder, ifrån en tik och lägga den till en annan. Då stöter tiken omedelbart bort den nya valpen.

Tiken känner omedelbart på lukten att det inte är hennes egen valp och stöter bort eller biter ihjäl den främmande valpen.

Det handlar om en instinkt hos tiken och hennes beskyddande av sig själv, valplådan (lyan) och sina egna valpar. En mycket stark modersinstinkt som infinner hos tiken, strax efter det att tiken valpat.

Vargar är dessutom revirhävdande och försvarar sitt revir stenhårt och angriper hundar och andra vargar ofta med blodvite som följd. Vargar accepterar inte andra artfränder i sitt revir.

Det är just därför som vargar skoningslöst dödar jakthundar.

 

Valputsättning är djurplågeri.

Det går att få en tik att föda upp en annan tiks valp men då krävs en mycket speciell teknik och mycket hjälp av en människa för att få tiken att acceptera den nya hundvalpen.

Jag är övertygad om att vargen har samma modersinstinkt som hundar i det här fallet.

En vargtik flyttar också valparna omgående till annan plats efter besök av människa vid lyan.

Valpar vid en veckas ålder är dessutom beroende av att tiken hjälper till med att hålla kroppsvärmen. Vargvalpar föds blinda och döva och är helt beroende av tiken för att hålla värmen under de första tre veckorna.

Det är därför oetiskt och olämpligt ur djurskyddssynpunkt att störa vargtiken en vecka efter valpning, då detta medför att hon först kommer lämnar valparna och sen börjar flytta dem med en stor risk för nedkylning som följd.

Att sätta ut vargvalpar i varglyor är därför obegripligt för mig.

Snacka om olämpligt agerande och att kasta pengar i sjön!

 

Är vargarna mer värda än människor för staten?

Men om vargflytt och valputsättning i lyor bara handlar om vargforskare som hittar på olika vargprojekt för att plocka Svenska staten på skattepengar, för att ordna arbete, karriär och pengar åt sig själv.

-  Vargflytt är det coolaste man kan göra. Det här är en stor karriärmöjlighet för de svenska vargforskarna.
Det säger Dough Smith, amerikanen som föreslog de svenska forskarna att flytta vargar i Sverige.

Är det bara vargforskare som motiverar sin existens inför sin uppdragsgivare Svenska staten och som i brist på verklig sysselsättning, arbetar med att flytta vargar ser de till att inte vara sysslolösa?

Då får jag ihop det.

Det är nämligen lätt att lura politiker på skattemedel med hjälp av olika vargprojekt.

 

Valparna blir vargmat.

Jag tvivlar dock inte på att de som driver det här projekt om några år kommer att klappa sig för bröstet och visa upp ett gott resultat. Då det är samma människor som erhållit pengar ifrån staten som även kommer att redovisa resultatet.

Är det då någon som tror att de som arbetat i projektet kommer att erkänna fiaskot att alla valparna blev ihjälbitna eller övergivna omedelbart efter utsättning, redan då tiken återvände till lyan?

När det här oseriösa projektet startat så blir det nämligen också fritt fram för nya kriminella handlingar, i form av ny utsättning av alla möjliga djurparksvargar.

 

Inplantering av varg blir lutet för jakten och jakthundarna.

Det blir så gott som omöjligt att bevisa var och när djurparksvargarna verkligen blev utsläppta, även om vuxna vargar blivit släppta i efterhand.

Så resultatet går lätt att frisera till i med utsättning av äldre vargar och påstå att de kommer ifrån valpar som är inplanterade i lyor.

Det går bara att ana hur mycket forskare som arbetar i ett vargprojekt kan hitta på när de får 800.000 kr ! för en vargvalp.

Tyvärr är projektet vargflytt förmodligen sista spiken i kistan för jakten och jägarna i stora delar av Sverige.

Efter det att nya gener har tillförts kan en stor och livskraftig vargstam i Sveriges skogar byggas upp så att det blir balans mellan rovdjur och bytesdjuren, med alla negativa konsekvenser för jakten som detta kommer att medföra.

 

Jägareförbund som arbetar åt Staten.

När jakten och jägarna manipuleras bort ur skogen, av Staten med hjälp av naturmupparnas dolda agenda, - där jakt, jägare och jakthundar ska ersättas med rovdjur.
Då ställer Svenska jägareförbundet upp med att genomföra detta.

Miljöministern är tydlig med att han kräver hjälp av Svenska Jägareförbundet i arbetet runt flyttning och inplantering av ny varg. Det står också i förutsättningarna för att få medel ur Viltvårdsfonden.

Då anpassar sig Jägareförbundet och arbetar aktivt med uppbyggnaden av en livskraftig vargstam i Sverige. De anser numera att nya vargar skall planteras ut och de är till och med beredda att hjälpa till med att verkställa flyttningen. De arbetar i en framskjuten placering i den arbetsgrupp som skall leda arbetet med utsättning och flyttning av varg.
Svenska jägareförbundet arbetar just nu med att bygga upp en genetisk livskraftig vargstam i Sverige

 

Bidragsberoendet styr.

Svenska staten har bundit upp jägarnas medlemsorganisation med avtal om bidrag och Svenska jägareförbundet arbetar därför med att verkställa Statens politik istället för att företräda sina medlemmar.

- Regeringen kräver att vi medverkar i arbetet med vargarna. Därför kommer vi att delta, säger Torbjörn Lövbom ordförande i Svenska Jägareförbundets rovdjursråd i Svensk jakt nyheter.

Regeringen kräver också att Jägareförbundet skall hjälpa till att öka acceptansen. Arbeta med opinionen för den nya rovdjurspolitiken med en livskraftig vargstam.
- Jägareförbundet har meddelat att man kommer att arbeta med frågan, säger miljöministern i Svensk jakt nyheter.

Med samma arbetsmetoder som ryska Pravda hjälper vissa journalister hos Svensk Jakt Andreas Carlgren vad som skall censureras eller publiceras.
Pengarna från jaktkorten används till att styra och kontrollera åsikts- och yttrandefriheten

Så manipulerar staten jägareförbundet och dess opinionsbildande organ.
En konsekvens av detta blir att medlemstidningen Svensk Jakt skall bearbeta jägare med Statlig vargpropaganda så att tidningen anpassas till bidragen och får de rätta vargåsikterna.

Det får inte ske i det tysta, hur Andreas Carlgren använder allmänna medel till att missbruka sin ställning och med Statliga bidrag styr och ställer jägareförbundet och media i vargfrågan.


Demokratin är ur spel.

Svenska Jägareförbundet är ingen demokratisk organisation i verkligheten. För 47 miljoner kronor ur viltvårdfonden säljer de jakten och jägarna.

De låter människor i glesbygd som brukar naturen ensamma ta konsekvenserna för besluten om varg som Jägareförbundet tar över deras huvud. Glesbygden kommer att förlora oerhört mycket större värden än vad Jägareförbundet låter sig köpas för.

Demokratiska medlemsorganisationer skall inte toppstyras på detta sätt. De ska vara fria och oberoende, representera medlemmarna och naturligtvis inte låta sig styras av staten.

 

Enklaste sättet att spåra korruption är att följa pengarna

 

Faktum är att när en jägare betalar medlemsavgift i Svenska jägareförbundet och betalar statligt jaktkort så finansierar jägaren också införandet av en livskraftig vargstam och därmed  finansierar han också sin egen avveckling.

 

Det är med stor sorg i hjärtat som jag ser konsekvenserna av inplantering av varg.

En landsbygd utan jägare, utan jakt- och jakthundar och inga som plockar bär och svamp.

Att inplantera varg och införa en livskraftig vargstam i Sverige kommer att visa sig vara ett stort misstag och domen kommer en dag att falla tung över dem som nu försöker genomföra detta med hjälp av en dold agenda och falskt spel.

 

Landsbygdens folk och jägare har i dag ett stort behov av en politiskt oberoende, demokratisk medlemsorganisation som inte låter sig styras av korruption.

Jag hoppas nu att det skapas en ny organisation med ärligt uppsåt vars åsikter det inte går att köpa som kan arbeta med opinionen för att rädda jakten och en levande landsbygd.

 

Hjälp till att skapa opinion

Men i den tragiska situation som råder då Andreas Carlgren ger allmänna medel till Svenska jägareförbundet för att manipulera bort jakten och jägarna ur skogen:

 

- Då måste alla jägare på alla möjliga sätt hjälpas åt med att skapa en opinion för att rädda jakten.

- Vi måste få alla organisationer vi tillhör på lokal nivå och uppåt att säga nej till utplantering av varg på vår mark: börja med jaktlaget, viltvårdsområdet, älgskötselområdet, jakthundsklubbarna, skogs- och markägareorganisationer, ditt politiska parti lokalt, på kommunnivå, på länsnivå, kommunen, och så vidare.

 

- Våga vägra varg men vägra också att jaga varg utan ersättning.

 

- Hjälp till med att sprida denna artikel till dina jaktvänner och på nätet.

 

Vi är enligt Sifos mätningar 563 000 jägare och enligt Manmalis mätningar 729 000 hundägare. Det finns uppgifter om att det är ca 5 miljoner som utnyttjar allemansrätten till bär och svampplockning. Nog finns det medlemmar till en ny organisation.

 

- Vi måste visa vad lokalt medbestämmande är i verkligheten!

 

Tyvärr kan vi räkna bort Svenska jägareförbundet så länge det toppstyrs centralt av människor som låtit prostituera sig.

 

DogDick